Usch vad jag ogillar mörkret, det gör ju allting så svårt. Att bege sig ut i storskogen när det är kolsvart är enligt mig inte jättelockande. Och att träna lydnad i mörker är inte precis lätt. Jag får träna på en ridbana jag har här i närheten om jag vill men det finns ingen belysning där ännu. Funderade ett tag på att köra dit med bilen och rikta ljusen mot banan, det kändes dock en aning meckigt. Så... jag tog mitt pick och pack och gick ner till motorvägen där det finns LJUS!!! Slog ihop promenad med träning på så vis, två flugor på smällen liksom. Perfekt när klockan är mycket. Bra att träna på annan plats och med nya distraktioner också. 

Vi gjorde först ett lydnadsprogram ett med belöningar mellan varje moment, sen gjorde jag samma program utan belöningar emellan. Han gick så fint!

Efteråt så punkttränade vi i det fria följet. Han sätter sig lite snett i höger-halterna och hänger inte alltid med i höger svängarna. Vänster är lättare då jag kan använda min egen kropp att hjälpa honom.

Kom på att jag skulle filma lite till bloggen också, det här är inte den bästa inkallningen vi gjorde men det var den jag fick med på film. Snälla, för er egen skull, vrid ner volymen. Mitt inkallningskommando är både högt och gällt! Och nej det är inte ultimat att filma själv under träning men vad gör man? 

Imorgon ska vi ner till klubben och förhoppningsvis hitta någon som vill hjälpa till och träna tandvisning.

Eller har han bara ett grymt underbett? Hehe! Suddigt men rätt kul! Snacka om att lyckas med att misslyckas...

Det blev en mörk skogspromenad i dag, det blir lätt så nu när det är November och man måste jobba istället för att få mysa hela dagarna i skogen med sin hund. Men mörkret stoppar inte mig och sötnöten!

Det här såg jag när pannlampan var släckt...

Men tände jag så vips var mina älskade hund där han med!

Söt tog med sig en pinne hemifrån, skönt tänkte jag, en pinne mindre på tomten. (har jag sagt att jag har en pinngalen hund?)

Men på hemvägen så hittade han den såklart igen och..... tog med den hem. Det måste ha varit en av hans favoritpinnar. 

Körde ett träningspass nu i eftermiddags. Vi utförde alla momenten som är i klass ett men inte länkade utan med belöningar emellan. Han håller apporten så fint nu, tuggar bara om EN gång. Det är i och för sig en gång för mycket men om man jämför med innan då han tuggade konstant så är det en superbra förbättring!

Det ska bli så kul att tävla på söndag, längtar ihjäl mig. Vi måste bara träna på att hålla lågan uppe hela passet. Jag ska prova att ställa matskålen utanför planen nästa träningspass och länka hela programet med hoppet och allt. 

Efter programmet körde jag lite högersvängar och högersvängar-halt vilka han gjorde mycket bättre med lite positionsträning i form av en korv i rätt riktning. Bara att knega på. och så VILA två dagar innan tävlingen! 

Avslutade med en klass två apport, utkast -hämtning- springa tillbaka -sätta sig fot. Vilket han utförde med bravur! Nu degar vi i soffan. 

Herregud!!! Efter skogsrundan var en viss herre inte bara lerig han var även LERIG!!!!! Det fick bli vattenslangen innan insläpp i huset. Tur man har en hård hund.

Väl inne väntade mormor och speciellt MORFAR i soffan. Sötnöten tyckte att det var ren tortyr att han inte fick springa in och hälsa med detsamma. Efter en torkrunda fick han äntligen sitt varsegod och i ett huj så var han i soffan och mosade nästan lillFia (katten) som var där och gosade hon med. Vilken syn!

I skogen då? Ja vi hade en såklallad aktiv promendad med diverse bollsök samt lite lydnadsträning. Han är ju rätt svårmotiverad men några gånger gjorde han riktigt bra uppletanden av bollen. 15min in på rundan överfölls vi dock av en hagel/regnskur och smarta jag hade varken regnbyxor eller regnjacka. Blev något kall, tur att man kan gå sig varm och hemma väntade ju gofika.

Det var ett tag sen vi tränade så idag var det bara att ta tag i det. Apporten går numera strålande, ett pytte tugg och sen har han den stilla i munnen. Däremot så släppte han den i dag, och ville inte riktigt ta den vid ett tillfälle. Vad hände där? Avslutade därför apportträningen med att utkast och en hämtning. Då blev det liv i luckan vill jag lova! Han ÄLSKAR sin apport, det är därför jag blev lite fundersam. Vi provar i morgon igen och ser hur det går.

Vi gjorde några lägganden och ställanden och han missade ett läggande men det var mitt fel då jag helt glömde av att förbereda honom, puckat! 

Vänstersvängarna sitter klockrent i fria följet, högersvängarna segar han sig i,, träna, träna, träna.

Så skulle vi då träna tandvisning idag inför kommande tävling.
Svarten fick sätta sig "fot" och fick därefter kommandot "stanna". S kliver fram och hälsar på mig för att sedan ta en titt på skruttens tänder... Vad händer? INGENTING! Han uppförde sig såklar exemplariskt! Skithund! ;) Så nu måste jag få någon mer okänd person att hjälpa mig. Någon han inte träffar varje dag och som han vill pussa på!!!

Nu är det en trött Skrot som snarkar o
I soffan, han har inte ens märkt att jag förflyttat mig till sängen. Livet är hårt. Stalliv mellan halvsex och nio, det tar på krafterna. Premiär för Svarten att vara i ridhuset SAMTIDIGT som matte (jag) red på den där stora saken som sprutar ur sig mat i bakändan...! Han tyckte att det var FANTASTISKT att gå runt och nosa och smaska i nästan en timme. Han var inte så svart efteråt, ja inte i mun -nos- regionen vill säga.

Åh vad jag vill ha ett par såna här till regninga och kalla hundpromenader. Håller ner till -17 och ska enlig Svartens dagisfröken vara fantastiskt hållbara, hon borde ju veta som går åtskilliga mil i sina gummistövlar. Mina Tretorn sparck ju efter bara några månaders användning. Skitkvalité om ni undar. Aldrig mer Tretorn. Tyvär är Muckboot inte de billigaste stövlarna i skoaffären, 1039kr går de här skönheterna på hos Brandos.