2013 är året som trots sitt olyckstal ska bli mitt år! Tanken är att jag ska orka börja blogga om mig själv igen och inte bara om Svarten. Vi ska åter igen bli offentliga och skita i alla dåliga och dumma människor. 2012 blev verkligen ett skitår, eller skit-halvår kanske man ska säga. Men nu börjar jag om, arbetar med mig själv dagligen och mår psykiskt rätt bra oftast. Jag har börjat att träna rätt hårt och har lagt om min kost totalt. Har börjat att måla igen och ska hitta mig själv med allt vad det innebär. Jag har vissa planer som jag inte kommer att kunna gå ut offentligt med ännu men huvudsaken är att jag har planer...

2013 ska bli mitt år! Hör du det du som bestämmer?!

MITT JÄVLA ÅR!!!! PUNKT!

Nu har vi varit och och halkat runt på isiga vägar och eftersom att det är grått grått grått och regnar regnar regnar så kryper vi ner i soffan och gottar oss under en filt och glor på dumburken.... :)

Just nu sitter Svart så här nära mig och låter ungefär så här; "uh" med jämna mellanrum. Han är sååå hungrig och aldrig får han mat. Nä faktiskt, om man ska tro honom så får han nog aldrig mat, någonsin! Det är sååå synd om honom! ;) Sötnosen!!!

Just nu sitter Svart så här nära mig och låter ungefär så här; "uh" med jämna mellanrum. Han är sååå hungrig och aldrig får han mat. Nä faktiskt, om man ska tro honom så får han nog aldrig mat, någonsin! Det är sååå synd om honom! ;) Sötnosen!!!

Efter att ha skottat uppfarten på ca 100kvm med blötsnö så tyckte jag mig vara förtjänt av att åka till "stora stockholm" och shoppa lite. Många fina hundar fanns det men vi hann inte se så mycket av utställningarna då vi gled in vid halvtre, shoppa hann jag däemot med. Det blev en tävlingspärm från agria, reflexsele till söt, reflexhalsband med flärpar till ena katten, och så godis såklart, ja till Svarten förstås. Grisöron, grisfötter, hjärta, lever, vom you name it!!! Snacka om att han hängde i mina påsar när jag kom hem. 

Smask, tugg, slask, glufs, gnag, mums....

Mmmmm, gnafs, slafs, gnag....

Åh vad jobbig du är som ska fota matte, ska jag fota när du äter va?

En timmes promenad ute i snön blev till två timmar när vi träffade på en supergullig långhårig schäfer på snart ett år. Spike som han heter bor i samma område och vi har träffats på håll innan men Svart och Spike har aldrig fått hälsa. Spike var väldigt vänlig och visade bara trevliga inviter så jag tyckte att de kunde få leka i snön en stund om Spikes husse också tyckte att det var en bra idé. Att hälsa i koppel är inte Lucas grej (jag överför antagligen massa grejer genom kopplet som jag inte märker av själv) så vi beslöt att bara släppa dem på ängarna och låta dem busa loss. Stora ytor och inte en bil eller någon annan i sikte, bästa förutsättningarna. 

Söt var en aning trött redan innan då vi pulsat runt i snön i en timmes tid och Spike hade en outtröttlig energi så han hade verkligen fullt sjå med att få igång min gubbe men busade, det gjorde dem. Spike lekte väldigt fint och försiktigt för att vara schäfer. Nu bryr sig ju inte Svart så mycket om sånt, han lägger bara av om han inte tycker att det är kul. Då kan man inte få igång honom och att han ska bli arg på den busiga, då ska det gå långt. Om han bara slipper sitt koppel så är han en exemplarisk hund att introducera nya hundar för, om den andra hunden är schysst förstås... Tyvärr så fick jag inga bilder på buset med Spike så ni får hålla till godo med min Sötnos!

Egen dräng är det bästa va? Jag tog spegeln till hjälp och filmade mig och söt nä vi tränade sidoförflyttning som kommer först i Klass III men de är kul med nya moment. Klass I kan vi ju redan framlängrs och baklänges, vi ska bara visa det på tävlingsbanan också...